Sprätt i fingrarna, därav lång text.
Hejdär bloggen.
Idag har jag varit på workshop i Malmö för JOAO och det var hur grymt kul som helst! Som valigt på Phanatix. Inte särskilt svårt men så galet kul att bara få släppa loss och köra på stil. YYEEYY. Efter lite stretch drog vi hem mot Lund och mötte Arvid och hans vänner från Piteå. Handlade mat och lite smått på ICA och for efter lång väntetid på bussen, hem till vårt kära kollektiv. (Detta är för dig Amanda: för att du ska få veta vad som händer här hemma) Här har vi som vanligt galnat oss lite; dansat, lagat mat, (gap)skrattat en stund, busat osv osv. (Såklart saknat Amanda en aning också!) Sara har två vänner här nere som hälsar på. Var de håller hus har jag ingen aning om.
Well...
Har inte varit särskilt aktiv här under veckan som varit, men jag har verkligen inte haft en sekund framför datorn.
Det har varit mycket tid på Malmöoperan med rep för JCS. Har börjat runt 10.00 och sedan under pauserna varit tvungen att stanna i Malmö och strosa runt eftersom det i inte lönat sig att åka hem till Lund och böka och stöka med alla resor.. Kommit hem runt 23.30 ungefär.
En rolig, men lite seg vecka..
Jag har dock börjat med en del saker denna veckan. Nya vanor, nya planer, även nya synpunkter kring många saker. Lite smårevolutionerande vecka, kanske man kan säga.
Jag har lyckats ändra mitt tankesätt en del, när det gäller prestation och mål. Jag har såklart fortfarande skyhöga mål och ambitioner och presationsångesten kommer alltid vara en del av mig, men jag har lyckats hantera det på ett bättre sätt och jag börjar ta en sak i taget.
Istället för att avunda andra människor så ofta som vi gör, och känna ångest och aggression, så har jag lärt mig se positivt i det mesta, och i människor runt omkring mig. Jag lär mig så otroligt mycket av alla som är steget före mig. Visst kan det vara svårt att acceptera att man inte är bättre än vad man är, och svårt att acceptera att många andra är så mycket bättre än dig själv eller kanske har så mycket mer, men det är så det är och det finns inget att grubbla över - Inget att se tillbaka på och ångra eller ändra. Förändringen finns bara framför en och man kan inte göra mer än vad som är möjligt. Ge sitt allt men ändå förstå att kroppen och psyket endast klarar det den/det klarar av - Det är inget man kan göra någonting åt. Just do as good as you can, and that's good enough.
Nu är det ju så att jag inte riktigt följer detta ändå, men jag är en bra bit påväg!
Mycket funderingar kring sådant nu.. Nu när man kommer närmare arbetslivet osv. Tankarna om man kommer att lyckas eller om allt bara kommer bli ett stort magplask.
Mina nya vanor som jag började skriva lite om handlar dels om mitt tankesätt - som jag nu skrivit en del om. Allt handlar egentligen om att tänka mer positivt kring allting och genom det må bättre och bli ännu gladare. Sedan har jag lite nya matvanor, vilket jag inte riktigt ska gå in på, men som jag i allafall mår otroligt mycket bättre av! Om någon skulle undra vad det innebär så är det bara att fråga. Har (äntligen!) också fått in vanan att stretcha precis VARJE DAG och det känns hur bra som helst. Jag kunde aldrig ta mig i kragen förut och verkligen göra det varje dag, men nu på sistonde har jag bannemej tagit tag i allt jag sagt att jag ska göra och inte haft några ursäkter eller undantag!
BRA JOBBAT LOUISE!
Jag ska snart börja jobba också, är det tänkt. Mitt jobb som danslärare förra året blev lite för mycket med skolan och egen dansträning på sidan av. Jag undervisade 5 klasser i veckan och höll på att stressa ihjäl mig (som vanligt). Men nu är jag ju en smartare människa och har inte undervisat på hela terminen (hittills) vilket känns väldigt lungt men bra.
Men pengar måste jag ha som alla andra, så snart börjar det igen! Som tur är älskar jag att träffa människor och jag älskar dans, så det är toppen! Ännu mer toppen blir det om jag får undervisa lite svårare klasser, så att jag själv kan utvecklas lite.
Aaaanyway. Nu har jag skrivit alltför mycket och jag ska dra mig härifrån.
Jag har äntligen börjat fotografera lite igen så det kommer snart dyka upp lite bilder här på bloggen :)
Hoppas det uppskattas.
Många mysiga kramar! / LOJS
Idag har jag varit på workshop i Malmö för JOAO och det var hur grymt kul som helst! Som valigt på Phanatix. Inte särskilt svårt men så galet kul att bara få släppa loss och köra på stil. YYEEYY. Efter lite stretch drog vi hem mot Lund och mötte Arvid och hans vänner från Piteå. Handlade mat och lite smått på ICA och for efter lång väntetid på bussen, hem till vårt kära kollektiv. (Detta är för dig Amanda: för att du ska få veta vad som händer här hemma) Här har vi som vanligt galnat oss lite; dansat, lagat mat, (gap)skrattat en stund, busat osv osv. (Såklart saknat Amanda en aning också!) Sara har två vänner här nere som hälsar på. Var de håller hus har jag ingen aning om.
Well...
Har inte varit särskilt aktiv här under veckan som varit, men jag har verkligen inte haft en sekund framför datorn.
Det har varit mycket tid på Malmöoperan med rep för JCS. Har börjat runt 10.00 och sedan under pauserna varit tvungen att stanna i Malmö och strosa runt eftersom det i inte lönat sig att åka hem till Lund och böka och stöka med alla resor.. Kommit hem runt 23.30 ungefär.
En rolig, men lite seg vecka..
Jag har dock börjat med en del saker denna veckan. Nya vanor, nya planer, även nya synpunkter kring många saker. Lite smårevolutionerande vecka, kanske man kan säga.
Jag har lyckats ändra mitt tankesätt en del, när det gäller prestation och mål. Jag har såklart fortfarande skyhöga mål och ambitioner och presationsångesten kommer alltid vara en del av mig, men jag har lyckats hantera det på ett bättre sätt och jag börjar ta en sak i taget.
Istället för att avunda andra människor så ofta som vi gör, och känna ångest och aggression, så har jag lärt mig se positivt i det mesta, och i människor runt omkring mig. Jag lär mig så otroligt mycket av alla som är steget före mig. Visst kan det vara svårt att acceptera att man inte är bättre än vad man är, och svårt att acceptera att många andra är så mycket bättre än dig själv eller kanske har så mycket mer, men det är så det är och det finns inget att grubbla över - Inget att se tillbaka på och ångra eller ändra. Förändringen finns bara framför en och man kan inte göra mer än vad som är möjligt. Ge sitt allt men ändå förstå att kroppen och psyket endast klarar det den/det klarar av - Det är inget man kan göra någonting åt. Just do as good as you can, and that's good enough.
Nu är det ju så att jag inte riktigt följer detta ändå, men jag är en bra bit påväg!
Mycket funderingar kring sådant nu.. Nu när man kommer närmare arbetslivet osv. Tankarna om man kommer att lyckas eller om allt bara kommer bli ett stort magplask.
Mina nya vanor som jag började skriva lite om handlar dels om mitt tankesätt - som jag nu skrivit en del om. Allt handlar egentligen om att tänka mer positivt kring allting och genom det må bättre och bli ännu gladare. Sedan har jag lite nya matvanor, vilket jag inte riktigt ska gå in på, men som jag i allafall mår otroligt mycket bättre av! Om någon skulle undra vad det innebär så är det bara att fråga. Har (äntligen!) också fått in vanan att stretcha precis VARJE DAG och det känns hur bra som helst. Jag kunde aldrig ta mig i kragen förut och verkligen göra det varje dag, men nu på sistonde har jag bannemej tagit tag i allt jag sagt att jag ska göra och inte haft några ursäkter eller undantag!
BRA JOBBAT LOUISE!
Jag ska snart börja jobba också, är det tänkt. Mitt jobb som danslärare förra året blev lite för mycket med skolan och egen dansträning på sidan av. Jag undervisade 5 klasser i veckan och höll på att stressa ihjäl mig (som vanligt). Men nu är jag ju en smartare människa och har inte undervisat på hela terminen (hittills) vilket känns väldigt lungt men bra.
Men pengar måste jag ha som alla andra, så snart börjar det igen! Som tur är älskar jag att träffa människor och jag älskar dans, så det är toppen! Ännu mer toppen blir det om jag får undervisa lite svårare klasser, så att jag själv kan utvecklas lite.
Aaaanyway. Nu har jag skrivit alltför mycket och jag ska dra mig härifrån.
Jag har äntligen börjat fotografera lite igen så det kommer snart dyka upp lite bilder här på bloggen :)
Hoppas det uppskattas.
Många mysiga kramar! / LOJS
Kommentarer
Postat av: Niccie
Bra skrivet Louise! Jag tror det kommer gå hur bra som helst för dig, även om jag inte vet så mycket om allt ännu. Men jag vet ändå att du är grym! MASSA KRAMAR PÅ DIG! <3<3
Postat av: pappa
heja gumman kör hårt livet är kort du vet hur det är det har du lärt dig av mig puss
Trackback
