louiseec

Pluggeplugg är något jag är aningen trött på, ja.
Så nu ska jag bannemej en mumsig kopp te ta.
Dumma tråkiga prov vi får
Så synd att man inte bara allt förstår
Haha, jag har ingen aning om varför jag rimmar
Kanske är det för att jag inte sovit på flera timmar
Lite knas i bollen kallades jag idag
Haha, vadå, jag?
Nej men seriöst, jag kan inte sånt här
Sånt här går bara när man är kär
Eller? Shakespear är ju vad vi läser om nu
Kom igen nu, rimma, det här klarar du
"Lite vind och lite blåst, kyssar och smicker
Åh, jag älskar dig så mycket att jag spricker"
Hahahaha, det här är ju bara för kul
Nej, det här går inte, jag sparar rimmandet till jul.

Hej
svej.

Godkväll allesammans.

Sitter just nu i min säng och planerar hela min höst. Ingen lätt uppgift kan jag lova. Planerna som nyss var bestämda, har drastiskt ändrats. Jag skulle jobba som danslärare hos Medborgarskolan igen, men förmodligen blir det inte av eftersom allt från schema till lärare och elever krånglar. Vad gör man då, när man måste ha pengar? Ja, man söker andra jobb.. men då får man sedan höra "Tyvärr, vi prioriterar riktiga studenter". Vad tusan är en riktig student?!
Sedan försöker jag bestämma mig för om jag ska dansa i Malmö eller om jag helt ska fokusera på de klassiska stilarna och bygga upp tekniken, med risk att jag tappar ganska mycket från streeten.. Goosh, jag vet inte hur jag ska göra! Så mycket att göra, så lite tid. Precis så är det meningen att jag inte vill känna, men så blir det ju alltid ändå. Dumma ambitioner.
Ja, det är mycket som ska bestämmas, vi får se hur det blir helt enkelt! Skolan är hur som helst prio ett.
Nu ska jag sova.

Puss&kram sålänge.

Andas in, andas ut.
In och ut.

Helt oplanerat, bara automatiskt
Det är så det ska vara.
Men så är det inte.
Inte just nu, inte för mig.
Någon har satt sig på min bröstkorg.
Jag stretar emot, försöker få luft.
Andas in, andas ut.
Trycket ökar.
Min energi tar slut, orkar inte kämpa mer.
Luft fyller bröstkorgen en sista gång.
Innan jag sakta kvävs.

Nej.
Måste återupptäcka kraften från det inre, sägs det
Släppa taget och ge sig hän
Förlåta och acceptera det som är.

Jag sa, innan jag sakta kvävs.

Orkar inte längre ha denna prestationsångest, vill inte längre vara perfektionist, vill inte längre nedvärdera mig själv, vill inte längre vara missnöjd, orkar inte längre ha något kontrollbehov, vill inte längre behöva försöka. Jag vill vara nöjd med mig själv, känna stolthet och släppa all tanke på vad som är viktigt.
Vill vara.
Bara.

Summering av veckan hittills:

Tivoli i Köpenhamn i måndags, storstädning hemma i kollektivet i tisdags, picknick och överaskning för Rasmus i parken och senare malmöfestivalen i onsdags, sol och bad på Lomma strand igår, idag shopping samt malmöfestivalen. Ja, det rullar på... Imorgon är det hattparty också, haha, härligt med teman :)

PUSS.

Försöker många gånger skriva här på min lilla yttrande-sida, men det kommer ingenting. Finns inga ord att sätta till tankarna, så det får helt enkelt komma när det vill.

Igår var jag hur som helst med om världens konstigaste grej. Vi är några från The Hip Drop som skulle vara med på några dansevent, bland annat det som ägde rum igår. Eller, det var ingen dansevent egentligen men vi skulle i alla fall medverka. Whoop Dee Doo heter den så kallade 'gruppen' (?) från USA. De är ett bra antal människor som säger sig spela barnteater, vilket jag inte riktigt håller med om att det är. Hur som helst så var vi med i deras show som de hade igår vid midnatt, och det var helt galet och totalt out of the box. Grönsaks-ätar-tävling, folkmusik & folkdans, ett litet band med tjejer runt 16 år, sjuka kostymer, monologer (?), salsa dans, hoppande människor utklädda till morötter,  slutscenen i dirty dancing (där vi medverkade) och mycket, mycket mer.

Den här gruppen sammarbetar med människor dit dem åker och så sätter de ihop, ja, en slags galen föreställning som de filmar och lägger upp på sin hemsida. Dem följer ingenting förutom - Inga svordomar och nakenhet, resten är fritt att leva ut.  Ja, än en gång, helt galet och en ytterst annorlunda upplevelse.

Nu ska jag kila iväg till Nova Lund och handla mig några ting.
PUSS, sålänge.

Hejsvej!

Nu sitter jag här i mitt vardagsrum i Lund, tillsammans med min bästaste vän Linn,
Jag börjar inte skolan förrän 24 augusti egentligen, men imorgon börjar det så kallade Summerdrop (som för er som inte vet, är ett dansläger där lärare från hela världen undervisar)

Det känns lite konstigt att vara tillbaka, som det alltid gör när jag har varit borta från ett ställe länge. Saknar ju redan min kära familj som attan, men det här ska nog gå. Det gör det ju alltid. Jag vet, jag borde ju ha lärt mig att vara ensam och ta hand om mig själv vid det här laget, men jag kan inte hjälpa det. Jag längtar alltid efter nära och kära, och jag hatar avsked av alla slag. Imorgon börjar dock dansträningen och då blir det fokus på annat håll!

Appropå ingenting så har jag köpt en ny kamera, efter att min förra Nikon D40 blev stulen.. Jag tänker inte avancera mig för mycket utan nöjer mig med en uppgraderad D60. Det känns fortfarande helt ofattbart men jag börjar vänja mig. Det är inte mycket som har gått min väg på sista tiden. Jag blir av med grejer stup i kvarten, inte bara för att jag tappar bort dem, utan för att jag ofta har sådan nedrans otur. Men jag ska bannemej ändra på det nu.

Nu ska jag plocka i ordning lite här hemma och sedan välja något snyggt att ha på mig när det är dansdags imorgon. För snygg måste man ju vara när man dansar, eller? ;)

PUSS&KRAM.
Ha det topp!
Hoppas vädret som varit idag håller i sig för oss alla :)

Hejsan Svejsan!

Regnet öser ner som vanligt  denna härliga sommar.. (Hmm..)
Nej då, förutom vädret så har sommaren faktiskt varit helt underbar! Jag har jobbat med dans, festat, sooovit, blivit bortskämd med god mat, kollat på massa film, bakat, shoppat, solat & badat (för lite dock), tränat som busen, träffat massvis med underbara människor, fått massvis med kärlek, fyllt 18, jobbat lite mer, tränat lite till, osv, osv...

De negativa sakerna - som att systemkameran blev stulen (!), problem med knäna, tråkigt väder och en hel del självdestruktiva tankar - STRUNTAR VI I! (för tillfället i alla fall..)

Nu ska jag iväg och övningsköra, sedan bär det av på kalajs. Vi ses,
PUSS&KRAM

Halloo.

Idag åkte Hanna hem igen, vilket kändes lite sorgligt. Jag hatar verkligen farväl, även om man skulle ses om bara några dagar, det spelar ingen roll. Me don't like.

Efter att hon åkt så for jag iväg på Thaimassage, vilket inte var helt fel. Jag kunde för en gång skull sappna av.
Thaimassage är något jag rekomenderar för dansare och andra folk som är aktiva mycket. De masserades, drogs, stretchades, trycktes, slogs och jag vet inte allt som hände.. Skönt var det i alla fall. Jag fick mig t.o.m en liten tårstund, då alla mina spännigar släppte. Det gjorde inte så attans ont eller så, men hela kroppen blev helt frisläppt från tyngd på något sätt. Kan inte riktigt förklara det.. 

Jag fick mig en tankeställare (som jag får rätt ofta) när jag låg där och masserades till lugn och harmonisk musik, olika dofter, oljor osv. Jag tänkte mig själv bo i Asien - Lära mig lite av all överflödig kunskap som finns där. Hopps det blir av någon gång i livet. Skulle vara underbart.

Nu ska jag slita mig härifrån och hitta på något. Är  egentligen helt slut efter idag, men jag har myror i brallorna.
Vi ses, hoppas jag (:

STOR kram!