louiseec

Jag kan inte riktigt förstå att jag en gång i tiden skrivit detta, men det är lite kul.
Låter nästan lite "terapeut-aktigt" ;P

Några saker som är oerhört viktiga för att känna välbehag och lycka i livet.

Ha kul - Gör saker för dig själv för att Du själv vill det. Inte för någon annan.
Återhämtning - Slappna av ibland - Ha en dag ledig. Kopplar bort tankar på krav och prestationer. Lyssna på kroppens signaler.
Tro på dig själv - Din självbild/självkänsla avgör dina handlingar och val. Du duger för den du är, inte för vad du presterar.
Självkänsla: är att jag tycker om mig för den jag är.
Självtilit: är att jag litar på min förmåga.
Självförtroende: är att jag är nöjd med mina prestationer.

Konkurrera inte - Konkurrera bara mot dig själv och inte mot någon annan. Konkurrerar du mot andra kan det bidra till avundsjuka. Avundsjuka hör ihop med med vad du tycker och tänker om dig själv - Din självbild.
Tycker du inte om dig själv är det lätt hänt för avundsjuka att ta över.
Har du inte det du vill , eller inte kan det någon annan kan (eller tror att du inte kan) så unnar du ingen annan att ha dem/kunna det heller.

Självbilden är otroligt viktig. Du duger för den du är, inte för vad du kan, har eller presterar. Vi strävar efter att nå alla dessa mål som vi har satt upp, och väntar på att kunna uppfylla dem, så att livet blir underbart och vi kan leva som vi vill.
-
Som sagt, jag kan inte förstå att jag skrivigt detta. Visst vet jag att texten är logisk och förnuftig, men jag lever ju inte efter vad som står, för fem öre.
Jag Vill och jag Försöker faktiskt göra det, men det går inte!
Det känns faktiskt som att det är omöjligt.

Jag tycker att det är helt okej att klanka ner på sig själv ibland, dock. Man kan inte älska allt och vara nöjd med allt runt omkring en. Man måste få klaga och vara missnöjd Ibland. Men inte alltid, tjugofyra timmar om dygnet, vart, hur och när som helst. Det är jag. Eller, så känns det i alla fall.
Jag är hur tacksam som helst över min familj och mina vänner som jag har, över skolan jag går på, landet jag bor i, allt jag kan ge mig själv och andra, osv. Trots all tacksamhet är jag så oooerhört missnöjd med mig själv. Hur jag ser ut och hur jag presterar. Jag är Aldrig nöjd med någonting jag gör och tro det eller ej, spegeln är ju den värsta uppfinningen någonsin. Må låta komiskt och löjligt, men jag är så trött på alla "elaka gubbar" i min hjärna som får mig att tänka så negativit om mig själv. Jag är ju, som det kanske märks, medveten om att jag bara mår dåligt av det och att jag måste, på något sätt, ändra uppfattning och tankesätt. Jag vet bara inte hur, och inte heller hur länge till jag orkar vänta på en positiv förändring. Det har pågått i evigheter och det trycker ner mig enormt. Jag har testat det mesta och jag "förespråkar" alltid andra om att chilla, ha kul och tänka postitivt. Jag är over all en positiv människa med lättsinnad och lättroad personlighet , men när det kommer till självbilden kring utseende och prestationer brister det totalt. Jag vet verkligen inte hur eller vad jag ska göra!